Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lätrande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bla innebär

  • att växelspelet mellan sinnlig upplevevelse och boklig bildning betonas
  • att lärandets rum flyttas ut i samhällsliv, natur- och kulturlandskap
  • att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.

Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet.

 

Utomhuspedagogik handlar inte bara om natur och friluftsliv, utan lika mycket om samhällskunskap, historia, geografi, hållbarhet och språk. Utomhuspedagogik strävar efter att visa på samband och ämnesövergripande studier lämpar sig väl. Ute i verkligeheten  i medvetet ledarskap  arbetar eleverna mot många av kursplanernas mål samtidigt. Detta är nödvändigt om skolan och eleverna ska nå läroplanens högt ställda mål och riktlinjer. Det kräver då också att pedagogerna samverkar, för att ge eleverna en bra helhetssyn av lärandet. Skolan måste väva ihop teori och praktik, för att konkretisera abstrakt kunskap. Upplevelsen, aktiviteten och de egna erfarenheterna är centrala i utomhuspedagogiken. Tillsammans med andra elever och pedagogen erfar eleverna olika saker, dessa förstahandsupplevelser ger underlag för jämförelse, analys, reflektion och slutsats. Det bästa lärandet är det som berör och engagerar, ett lärande som verklighetsanknyts och öppnar upp mötet mellan eleven och verkligheten. Det skapar frågor kring lärandets innehåll och mening. Frågor väcks under tiden och ska fångas upp av lyhörda pedagoger.
Lärandet uppstår i interaktion med inom- och utomhusmiljöer i växelverkan, metoden, ledarskapet och mötet mellan eleverna. Efter det undersökande arbetet utomhus ska en bearbetningsfas fortsätta. Hur förvaltar vi elevernas nya kunskaper, erfarenheter och upplevelser? Bearbetningsfasen inomhus med dokumentation, ny kunskapssökning i böcker och via IT, reflektion och analyser kan se olika ut. Reflektion är central i processen för lärande.  Reflektion är nödvändigt för att omvandla upplevelser och aktiviteter till egen formulerad kunskap.

Det är viktigt att ta vara på elevens tidigare erfarenheter, kunskaper och upplevelser. Eleven måste vara delaktig i sitt lärande. Gruppen är betydelsefull i utomhuspedagogiken. Samtal och kommunikation är av central betydelse för lärande. Särskilt viktiga är samtal som bygger upp kunskapskedjor, samtal som tränar elevernas förmåga att resonera och argumentera, samt erfarenhetsutbyte av olika slag. Gruppen har också ett socialt värde. Det är viktigt att lyckas tillsammans och att få misslyckas. Det sociala klimatet i gruppen är avgörande för en bra lärmiljö.
Hattie menar i sin studie Visible learning att om klassrumsmiljön därtill inte bara är tolerant för, utan också välkomnar misstag, präglas av utmanande uppgifter och stödjer engagemang och uthållighet kan framgångsrikt lärande stärkas ytterligare. Det krävs ett medvetet arbete i ledarskapet för att vara medskapare av ett öppet klimat i klassen. Kontinuerlig uyomhuspedagogik genom skolåren är en väg att bygga starka relationer mellan elever – elever och elever – lärare. I skiftande miljöer ges eleverna goda förutsättningar att visa på olika förmågor och sidor, vilket bygger självkänsla och hjälper till att skapa trygghet i gruppen.

 

Det finns olika sätt att beskriva utomhuspedgogikens lärprocesser och nedanstående är ett exempel på hur Naturdagarna på Norrtälje Naturcentrum kan beskrivas.

Lärprocessen behöver ej börja med fas A, utan man kan välja att gå direkt på fas B. I fas A görs också planen upp tillsammans med eleverna och kanske formuleras hypotesen här. Pedagogen kan välja att komplettera med förmedlingsfasen efter elevernas aktivitet/undersökande arbete om arbetet går direkt in i fas B. Modell är inspirerad av Arne Nikolaisen Jordet, Klasserommet utenfor tilpasset opplæring i det utvidet læringsrom. Det är viktigt att eleverna alltid tydligt vet målet med lärandet.

A. Förmedlingsfasen
Pedagogen förmedlar nytt lärstoff.
Eleven tillägnar sig lärstoffet.
Förberedelser.

B. Praktiska upplevelser/aktiviteter i grupper utanför klassrummet
B1. Eleverna arbetar gruppvis, parvis eller en och en.
B2. Presentation av gruppernas arbete – vandring från grupp till grupp.

Pedagogen leder samtal och reflektion och avslutar med att ge en muntlig
sammanfattning (auditiv struktur).

C. Bearbetningsfasen
Vidare arbete i klassrummet utifrån elevernas nya erfarenheter, kunskaper och
frågor. Läsa, skriva och fördjupning.
Reflektion, analys. Formulera sin kunskap.
Redovisning/tillämpning.

… och så börjar det om …

Utomhuspedagogik handlar om att lära inne och ute i växelverkan för att skapa ökad måluppfyllnad i löroplan och ett led i att göra undervisningen mer tillgänglig då utomhuspedagogik är naturligt varierad undervising.

Våga ta klivet ut ur klassrummet tillsammans med eleverna!

Varför ett lärande ute och inne i växelverkan?

  • Kunskap med djupare rötter
  • Mer varierat lärande, fler ingångar
  • Möjlighet att koppla ihop teori och praktik
  • Fler elever får chans att visa förmågor och kunskaper i skiftande miljöer
  • Ökad motivation
  • Ökad helhetssyn, sammanhang
  • Bättre hälsa och välbefinnande
  • Självkänsla, social kompetens, empatisk förmåga
  • Gemenskap
  • Kontinuerlig utevistelse ger naturkänsla och god naturkunskap
  • Varierade lär- och lekmiljöer