Lärande ute och inne i växelverkan

Lärande ute och inne i växelverkan

Vad är egentligen god undervisning och lärande? Kring detta ämne har det forskats genom åren. 2012 utkom boken ”Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning” som är den mest omfattande studien hittills i Sverige inom detta område.

Flera forskare betonar att det numera råder relativt stor enighet om att elever lär sig skolans olika ämnen genom förståelse av ämnenas generella idéer och värde, men också genom att de förstår ämnenas betydelse för sina liv utanför skolan. Eleverna bör ges möjlighet att lära i verkligheten för att få förståelse, bli berörda och kunna tillgodogöra sig kunskapen fullt ut. Skolan måste utnyttja alla resurser som finns och blicka utåt för att skapa så dynamiska lärmiljöer som möjligt. Utomhuspedagogik handlar om att lära i autentiska miljöer – i trädgården, i skogen, på stranden, i kulturlandskapet eller i staden.Utomhuspedagogik handlar om att lära med alla sinnen i en autentisk miljö, att beröra, se helhet, väcka nyfikenhet och lust att lära mer.

Utomhuspedagogik handlar inte bara om natur och friluftsliv, utan lika mycket om samhällskunskap, historia, geografi, hållbarhet och språk. Utomhuspedagogik strävar efter att visa på samband och ämnesövergripande studier lämpar sig väl. Ute arbetar eleverna mot många av kursplanernas mål samtidigt. Detta är nödvändigt om skolan och eleverna ska nå läroplanens högt ställda mål och riktlinjer. Det kräver då också att pedagogerna samverkar, för att ge eleverna en bra helhetsupplevelse av lärandet.
Skolan måste väva ihop teori och praktik, för att konkretisera abstrakt kunskap. Upplevelsen, aktiviteten och de egna erfarenheterna är centrala i utomhuspedagogiken. Tillsammans med andra elever och pedagogen erfar eleverna olika saker, dessa förstahandsupplevelser ger underlag för jämförelse, analys, reflektion och slutsats. Det bästa lärandet är det som berör och engagerar, ett lärande som verklighetsanknyts och öppnar upp mötet mellan eleven och verkligheten. Det skapar frågor kring lärandets innehåll och mening. Frågor väcks under tiden och ska fångas upp av lyhörda pedagoger.
Lärandet uppstår i interaktion med inom- och utomhusmiljöer i växelverkan, metoden, ledarskapet och mötet mellan eleverna. Efter det undersökande arbetet utomhus ska en bearbetningsfas fortsätta. Hur förvaltar vi elevernas nya kunskaper, erfarenheter och upplevelser? Bearbetningsfasen inomhus med dokumentation, ny kunskapssökning i böcker och via IT, reflektion och analyser kan se olika ut. Reflektion är central i processen för lärande. Varför var det så? Stämde vår hypotes? Varför var det annorlunda på olika platser? Vad har vi lärt? Reflektion är nödvändigt för att omvandla upplevelser och aktiviteter till egen formulerad kunskap.

Det finns olika sätt att beskriva utomhuspedagogiska lärprocesser och nedanstående är ett exempel på hur Naturdagarna på Naturcentrum kan beskrivas. Lärprocessen behöver ej börja med fas A, utan man kan välja att gå direkt på fas B. I fas A görs också planen upp tillsammans med eleverna och kanske formuleras hypotesen här. Pedagogen kan välja att komplettera med förmedlingsfasen efter elevernas aktivitet/undersökande arbete om arbetet går direkt in i fas B. Modell är inspirerad av Arne Nikolaisen Jordet, Klasserommet utenfor tilpasset opplæring i det utvidet læringsrom. Det är viktigt att eleverna alltid tydligt vet målet med lärandet.

A. Förmedlingsfasen
Pedagogen förmedlar nytt lärstoff.
Eleven tillägnar sig lärstoffet.
Förberedelser.

B. Praktiska upplevelser/aktiviteter i grupper utanför klassrummet
B1. Eleverna arbetar gruppvis, parvis eller en och en.
B2. Presentation av gruppernas arbete – vandring från grupp till grupp.

Pedagogen leder samtal och reflektion och avslutar med att ge en muntlig
sammanfattning (auditiv struktur).

C. Bearbetningsfasen
Vidare arbete i klassrummet utifrån elevernas nya erfarenheter, kunskaper och
frågor. Läsa, skriva och fördjupning.
Reflektion, analys. Formulera sin kunskap.
Redovisning/tillämpning.

… och så börjar det om …

Skolan bör våga ta klivet ut i verkligheten. Utmaningen ligger framförallt i att få eleverna att engagera sig som deltagare i ett lärande som de finner mening i. Hur hittar vi ett lärande som berör eleven? Lärandet bör ske genom kommunikation och samarbete i autentiska miljöer. En skola ute och inne i växelverkan har goda förutsättningar att vara en inkluderande skola där alla elever ges förutsättningar att utveckla skiftande förmågor och goda kunskaper i alla skolans ämnen.

Varför ett lärande ute och inne i växelverkan?

  • Kunskap med djupare rötter
  • Mer varierat lärande, fler ingångar
  • Möjlighet att koppla ihop teori och praktik
  • Fler elever får chans att visa förmågor och kunskaper i skiftande miljöer
  • Ökad motivation
  • Ökad helhetssyn, sammanhang
  • Bättre hälsa och välbefinnande
  • Självkänsla, social kompetens, empatisk förmåga
  • Gemenskap
  • Kontinuerlig utevistelse ger naturkänsla och god naturkunskap
  • Varierade lär- och lekmiljöer